Mashhad ur ett sunnitiskt perspektiv

Dhahabi har vid flera tillfällen i sina böcker uttryckt sig på följande sätt gällande Mashhad al-Ridha: ”Det finns en Mashhad för Ali ibn Musa i Tus där folk vill besöka honom.”[1] Och: ”För honom finns en stor Mashhad i Tus som besöks.”[2] Och: ”Mashhad är målet för besökande.”[3] Ibn ’Imad Hanbali Dimashqi sa även: ”För honom finns en stor Mashhad i Tus som besöks.”[4]

Det är även intressant och häpnadsväckande hur Ahl al-Sunnahs lärda agerat gentemot Imam Ridhas (fvmh) helgedom, såsom Ibn Habban Bastis (965 e.Kr.) och Abu Ali Thaqafis (939 e.Kr.) frekventa besökande av Imam Ridhas grav och Abu Bakr Khuzaymahs (923 e.Kr.) ödmjukhet och många vädjanden (vid Imamens grav), vilket gav upphov till att hans studenter häpnade.

1) Abu Bakr ibn Khuzaymah (923 e.Kr.) och Abu Ali Thaqafi (939 e.Kr.) – Hakim Neyshaburi sa:

”Jag hörde från Muhammed ibn Mu’mil som sade: ”En dag gick jag och Ahl al-Hadiths ledare, Abu Bakr ibn Khuzaymah, och Abu Ali Thaqafi och andra lärda för att besöka Ali ibn Musa al-Ridhas grav i Tus (nuvarande Mashhad). Samtidigt brukade de besöka hans grav ofta.”

Muhammed ibn Mu’mil sa:

”Respekten, ödmjukheten som han visade och sättet som han grät på nära Ali ibn Musas grav hänförde oss alla.”

Ibn Khuzaymah har en speciell ställning bland sunnimuslimer, på sådant vis att man kallat honom för ”Islams sheikh”, ”Ledarnas ledare”, ”Bevararen”, ”Beviset”, ”Juristen”, ”Ojämförlig” och ”Återupplivaren av Guds Sändebuds traditioner”, och han anses vara en pålitlig källa i hadith- och rättsvetenskap.

Även Abu Ali Thaqafi, som är ett av barnbarnen till Hujjaj ibn Yusuf, har kallats vid stora namn såsom ”Ledare”, ”Kunnig inom Profetens traditioner”, ”Jurist”, ”Stor lärd”, ”Den lärde i staden Khorasan”, ”Lärare till Shafi’i-skolan”, ”Lärd inom de flesta juridiska ämnena inom islam” samt ”Guds bevis under sin tid på denna jord”.[5] Dessa namn som tilldelats honom visar hans ställning och betydelse bland människor.

2) Ibn Habban Busti (965 e.Kr.) sa:

”Ali ibn Musa al-Ridha är bland de stora och lärda bland sunniter och stammen Hashim. Om han återberättar något är det obligatoriskt att hans ord räknas som pålitliga. Jag har besökt hans grav flertalet gånger, och under den tiden jag levde i staden och gick igenom svårigheter blev de lösta varje gång efter att jag besökte Ali ibn Musa Ridhas (Guds välsignelser över hans förfader och honom) grav. Och detta hände flertalet gånger. Må Gud ta våra liv då vi älskar Mustafa (Profeten) och hans familj, må Guds hälsningar vara över honom och hans familj.”[6]

Även Habban Busti är en av de stora sunnitiska lärda som har en hög ställning. Han har namn och titlar så som ”Ledaren”, ”Den store lärde”, ”Bevararen”, ”Den lärde av Khorasan”, ”En av pelarna i islamisk rättslära och återberättelser”, och ”En av de mest lärda männen”.[7]

Dessa meningar från dessa stora lärda är en indikation på den påverkan Imamen hade på människors hjärtan. Och åratal efter hans martyrskap är hans helgedom fortfarande en speciell plats, och förutom att personer såsom Ibn Khuzaymah och Ibn Habban besökte helgedomen, sökte folket även tillflykt hos honom, och hans helgedom var en tillflyktsplats för deras materiella och andliga problem.

[1] Siyar A’lam al-Nubala, Muassisat al-Risalah, Beirut, Libanon, 11:e upplagan år 1417 AH, vol. 9, s. 393.

[2] Al-’Ibar, Dar al-Kutub al-’Ilmiyyah, Beirut, Libanon, vol. 1, s. 266.

[3] Tarikh al-Islam, Hawadith, s. 201-210, Dar al-Kitab al-’Arabi, Beirut, Libanon, 1:a upplagan år 1420 AH, s. 272.

[4] Shadharat al-Dhahab, Dar Ibn Kathir, Damaskus, Beirut, första upplagan år 1406 AH, vol. 3, s. 14.

[5] Siyar A’lam al-Nubala, vol. 15, s. 280-282.

[6] Kitab al-Thiqat, Ibn Habban Busti, Dar al-Fikr, Beirut, Libanon, första upplagan, år 1393 AH, vol. 8, s. 475.

[7] Siyar A’lam al-Nubala, vol. 16, s. 92. Al-Nujum al-Zahirah, Ibn Tughri, Dar al-Kutub al-’Ilmiyyah, Beirut, Libanon, första upplagan, år 1413 AH, vol. 3, s. 342; Al-Wafi bil-Wafiyyat, Safadi, en grupp av orientalister, år 1411, vol. 2, s. 317; Al-Tabaqat al-Shafi’iyyah, Subki, Dar Ahya’ al-Kutub al-’Arabiyyah, Beirut, Libanon, vol. 3, s. 131; Al-Ansab, Sam’ani, Dar al-Kutub al-’Ilmiyyah, Beirut, Libanon, första upplagan, år 1408, vol. 2, s. 209.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *